"devil's wiseass smile"

Jag är mitt upp i att läsa Nikki Sixx bok Heroin diaries. Mycket bra..
Läste precis om hur en tjej sög av honom och började efteråt att gråta och tackade..?
va? haha. Jag undrar verkligen vilka dessa tjejerna är..
Har vart inne på detta spåret förr i min gamla blogg medan ja läste the dirt lustigt nog.
Är tjejer smartare nu för tiden? Jag kan inte namnge en enda tjej som skulle vara så mycket av en starfucker att hon gråter av lycka efter lite sex med en jävla kille som råkar vara med i ett band..
Vem bryr sig liksom. Jag tänker ganska ofta på detta, grupies alltså..
Vart är dom egentligen? Finns dom fortfarande? Eller va det bara något som exciterade förr..?
Klart man kan tycka att det är kul att träffa någon som är med i ett band man gillar och att man kan få en iiten kick av det. Men måste man ligga med dom? 
Det kanske är annorlunda för mig eftersom de flesta manliga artister jag gillar är antingen döda eller gamla..
Men jag har väldigt svårt att tro att jag hade legat med någon av dom även om jag växt upp då dom va unga o fräsha.
Vad tjejerna bara korkade eller sket dom i vilket?
Jag tänker bara att om jag låg med någon och killen efteråt ber mig fara o flyga, nej, föresten, det där skulle aldrig hända mig. Och inte för att jag är så åtråvärd (så egenkär är jag inte) utan för att jag är smart.
Äh jag vet inte vad min poäng var egentligen
Kanske kan jag bara inte förstå detta för att jag kommer från sverige, tjejer kanske är annorlunda i USA.
Det finns en ganska god chans att det är så, allt i USA är ju så mycket mer hypat än här..
Läskigt om den här teori stämmer, det betyder ju att USA hetsar upp alla stackars tonårstjejer så mycket att de tappar omdömmet.. Jag är hur som helst glad att jag har mitt omdömme kvar..

En annan sak som är intressant och som jag upptäckte när jag började läsa Heroin diaries är att jag haft helt fel om vad som får mig att falla för en viss typ killar..
Jag var helt övertygad om vilka drag en kille var tvungen att ha för att jag skulle bli intresserad..
Lusigt att man kan ha fel om sig själv så..
Eller ja kanske inte riktigt hade fel, jag hade nog bara inte satt fingret på det riktigt.
Innan trodde jag att jag bara gillade den dryga otrevliga sorten.
men så är inte fallet, och tur är väl det..

Wayne Isham skriver i boken "Nikki always had the devil's wiseass smile in his eyes"
Och det är precis det där som jag faller för.
Det är ingenting man själv vet om eller kan öva upp, vissa har det bara..
Man kan oxå kalla det för "pirate smile" men det är mest i blicken.
Den där blicken som säger jag är bäst i världen och alla andra kan dra åt helvete fast lite med glimten i ögat.
Lite som när ett barn har hittat på något hyss och känner sig riktigt nöjd men ingen har märkt det än.
Did that make sense? 
Badboy syndromet suger verkligen, snälla killar är mycket coolare.
Men man kan inte ändra på vad som faller en i smaken. Det bara är vad det är.
Nu ska jag fortsätta läsa.
Imorgon kommer jag ångra detta inlägget men det som publiceras i min blogg stannar för alltid.
There's no going back.
Ofta folk läser min blogg ändå. det är som att ha en dagbok på internet ja skulle kunna skriva ner alla mina djupaste hemligheter här och ingen skulle få reda på dom ändå.
Kanske borde prova bara för att se?

adios.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0