110916

Ja, alltså det var ju 1,5 år sen. Men jag tänker jobba mig tillbaka i tiden lite här.
Gå tillbaka till mina rötter så att säga.
Just nu är det rätt jävla mörkt, inte bara för att det är nattetid. Men min tillvaro uttråkar mig som inget annat, detta livet man lever... det tär.
Någonstans tror jag att människor i grund och botten bara söker kärlek, jag vill till och med säga att jag vet att det är så. Alla vill vi ha kärlek. Vi vill älska och bli älskade. Detta går vi runt och önskar varanda, kärlek. Vi önskar varanadra och oss själva mer än vad man tror att man själv är värd. Det kanske låter märkligt, men jag lever lite på hoppet om att någon kanske tycker att jag är mer värd än vad jag själv tycker. Det är DET man väntar på, att få en "mening" att någon sätter ett värde på en. Att man blir behövd och får känna sig viktig för någon annan. Man vill vara relevant och uppmärksammas.
Man är osynlig, man skapar vågor, blixtar och åska, för att göra sig hörd, sedd. Men i verkligheten är man en skugga till andra människor. Aldrig relevant, aldrig prioriterad. Jag kanske kräver för mycket, kanske begär mer än vad jag är värd. Men jag kräver kärlek, och uppskattning. Jag kräver att människor ska vilja kämpa för att ha mig i sina liv. Människor vill gärna ha mig där, men dem vill inte kämpa. Man är tydligen inte värd besväret.
Då är jag hellre själv. Ensam är stark sägs det.

FLYTT, ADRESS OCH LÄNK.

Har flyttat --> http://sandratyp.tumblr.com/


403, dummare och dummast.

Idag begav jag mig hem till min kära moder som bor i nödinge, dit tar man buss 403 för er som känner er nyfikna. Det är inget jag kan rekomendera alls dock, bussresan kanske, men det finns en anledning till att nödinge inte fick tillhöra göteborg.
Vi lämnar det så...
På buss 403 mot skepplanda sitter det ganska exakt 77% puckon, 11% irrelevanta, 3% skrikande småbarn och 9% som jag skulle kalla "normala". 
I den sistnämnda kategorin har jag, ödmjuk som jag är, valt att placera in mig sjäv för er som undrar.
Matten i detta behöver man inte ifrågasätta, den har jag noggrant räknat ut under alla tusentals gången jag åkt med 403an mot skepplanda.
Men, man hör ju att allt ont för något gott med sig och i detta fallet stämmer det utmärkt! låt mig få presentera "Dum möter dummare på buss 403" också kallat "konversationer mellan utbölingar"
.
Två halvtrendiga (ni vet på ett sånt där härligt ginatricot "vi ser alla likadana ut" vis) tjejer sitter framför mig och bläddrar i en modetidning samtidigt som den ena damen brister ut i ett långt "ÅÅÅÅÅH!"
.
Tjej1: Faaaaaaan va snygg den väskan va!
Tjej2: oh my god! eller hur!
Tjej1: Det måste vart typ en gucci.
Tjej2: Eller typ något annat svindyrt..
Båda nickar instämmande mot varandra och fortsätter att bläddra i tidningen.
Tjej2: Det är ändå konstigt att typ gucci och typ dolce & gabbana är så dyrt! Det är ju bara märken.
Tjej1: Eller hur! säkert ändå samma tyger som typ H&M liksom!
Tjej2: Fast han gucci gör ju alla väskor själv, det är därför!
Tjej1 HAHAHAHA! gumman... HAHAHA!
Tjej1: Gucci är ju ingen verklig person! Det heter så efter en grekisk gud!
Tjej2: Vaa?! HAHA! fan va dum jag är!
.
.
Min tanke, ni är dumma båda två...

Pierced Arrows, Masshysteri och sms.

Masshysteri, nej jag är inte arg på det. Jag är glad över det!
"Nee, jag gillar inte när det är på svenska....."
Så lät det i torsdags när masshysteri spelade.
Jag är så trög, jag tycker visst om när det är på svenska.
Måste bara sluta älska att vara tvärtemot.
.
Pierced Arrows i torsdags me ja! Det va grejer det!
Saknade dock en dam vid namn anna, samma dam som svarar på ett sms fem dagar efter att man skickat det! Haha. Vet inte om det är någon hemlig regel hon har.
Anna, du har alltså två dagar på dig att svara på om du ska med och titta på Pierced Arrows & masshysteri, synd 
bara att spelningen var i torsdags.
.
Nu blire folköl i fint sällskap.

frölunda torg, unneri och junglefever.

Kan inte Michael Jackson sluta vara död nu. Det räcker liksom. 
Inte för att han nödvändigtvis måste leva, 
mest bara för att jag är trött på att läsa om honom.
På frölunda torg där jag jobbar verkar folk dessutom sörja lite mer än oss andra vanliga människor som inte snackar alkissvenska och kan prislistan på boheme i huvudet. 
Alla pratar om vilken fin människa han var och hur tragiskt det är att han dog så ung. vaaaaaaa!?
Fin människa? Pratar vi inte om Michael Jackson? lite peddo? såg ut som ett monster? 
"Men han gjorde ju så mycket för barnen!"
Precis, hur mycket gjorde han med barnen?
"Inget av det där är bevisat!"
Ne, och 2pac är inte död...... egentligen..... (!!?)

Inte nog med det, ung? lets face it, att han ens levt till 50år är förbluffande, han har ju sett ut som en levande död sen mitten på 90talet. och det var ett bra tag sen om ni tänker efter, tänk vad man hade på sig typ 1997. Så längesen var det.

Var på west cost riot förra veckan med, det var kul faktiskt.
Inte alls så mycket tattigt äckligt folk som jag hade väntat mig.
Fast det är ju klart, det tattiga folket stod ju på bron och tittade helt gratis och som jag förstod det så kunde man nästan höra vad banden sjöng därifrån. aaah, suckers.
Unna er lite, en cheeseburgare kostar bara tio spänn och det har blivit omodernt att röka. Plus, nu på sommaren behöver man praktiskt nog inte ha så mycket pengar för en utekväll, en systemetkasse full i fulöl och lite parkhäng oså är kvällen fixad. 
UNNA ER!
Det äckliga folket missade jag med, det kanske var vi som var det äckliga iofs. 
Jag hade rödvinsfläckar på vit klänning och råkat sätta mig i snus på marken.

I min lägenhet är det typ 160 fuktiga syrelösa grader och spårvagnarna utanför låter som elefanter, som vanligt.
Junglefever? I got junglefever!

en hundring, wacko jacko och hörlurar.

Inatt dog Michael Jackson. Det känns konstigt faktiskt.
När jag vaknade imorse var jag ju givetvis tvungen att gräva fram mina gamla MJ skivor.. Dom var lite dammiga men fulla av minnen. 
Den första skivan jag köpte för egna pengar var "Bad", 1994. Jag hittade en hundring på marken och mamma tyckte inte att det va en bra idé att köpa godis för den så vi promenerade upp till bengans. Jag har den kvar, aningen repig men fortfarande lika bra.. Jag hade redan dangerous skivan, den fick jag i present när jag fyllde 6år, fick även en affisch vid samma tillfälle, en gigantisk på MJ och en panter. Den hängde i mitt rum lääänge. På den vägen är det.
Nu är han död, wacko jacko är död. 
Man kan säga allt möjligt om den människan men att han är ett musikaliskt geni behövs inte diskuteras.
okej, så han såg lite läskig ut och hade en obehaglig relation till barn, bytte hudfärg och opererade sitt ansikte till fördärvet, men musiken talar för sig sjäv. Briljant!  I många år somnade jag till tonerna av "Black or White", "Will You Be There" oh "Heal the World" hörlurar.. 
Nu säger jag tack och lägger in alla skivrna på ipoden. 

Man in the Mirror. Beat It. Bad. Smooth Criminal.
Dirty Diana. Earth Song. They Don't Care About Us.
Thriller. Little Susie. Don’t Stop ’Til You Get Enough.



Tiny dancer, arctic monkeys & cahoots.

Har ni hört rapversionen av Tiny dancer! 
Vilken jävla smörja! Fattar inte människor att den låten är ett mästerverk! 
Man kan inte, man FÅR inte försöka göra om den till en hit.
Jag hatar er och hoppas att ni dör en långsam och plågsam död.

Jag tror att Mtv är i någon slags konspiration med Way Out west.
Det måste vara så, de senaste tre eller fyra timrnarna har dom spelat arctic monkeys - I bet you look good on the dancefloor och mardy bum. samt spelat en massa av lily allens gamla dänga "smile" som får min själ att torka ut som ett litet russin.
Varför kan man fråga sig, varför bokar man arctic monkeys som ingen visste fortfarande fanns.
första skivan var bra, jag lyssnade på den mycket, det är inte grejen, men om man måste gå i cahoots med Mtv för att påminna folket hur låtarna gick kanske det inte var en as smart idé att boka dom som headliner.
Bara en tanke.

så här såg dom ut för er som glömt, dvs alla.







12 juni, regn & gratulationer.

Idag är det min födelsedag.


Nedräkning, Per Gessle och Mac.

Nu är det bara fem dagar kvar tills den här dumma dumma idéen om att leva nyktert en månad är över.
Jag hade inte alls tänkt igenom den planen, det ser jag klart nu.
Levern rycker och munnen vattnas, snart är det långhelg.
juni juli augusti. För vindarna är varma då..

Om lite drygt en timma lämnar jag över min dator till mac.
Men först ska jag se the hills och facebooka av mig.


Fanta, teknik och nykterhet.

Äääääntligen sitter jag vid ett dator med ett fungerande tangentbord.
Ni förstår, olycksförföljd som jag är har jag lyckats förstöra det lilla av min dator som fortfarande fungerade. Tangentbordet.
Jag spillde en burk fanta över den i ett bakfyllekoma, mina reflexer var inte lika fungerande som man hade hoppats vid 21år.
Det visar sig att datorer inte dricker och livnär sig på fanta, till min besvikelse.
Det retsamma är att det fortfarande går att sätta på datorn och allt ser ut att funka, tills man försöker skriva något.
Olycksförföljd kanske var fel ordval förresten,
det verkar som att det är dags för mig att bara erkänna hur klumpig och vårdslös jag är med med mina saker istället.
Inte med alla saker dock, aldrig kläder, aldrig nycklar eller plånböcker, men allt som har någon typ av teknisk funktion eller är dyrt,
det är dom sakerna som jag tar död på först.
Jag har en väldigt sorglig låda hemma hos mig, i den samlar jag alla tekniska prylar som jag förstört under mitt inte så värst långa liv.
Gamla minidisc spelare, CD freestyles, kameror i all oändlighet, mobiltelefoner och diverse viktiga sladdar som rykt med genom åren och snart kan jag inviga min älskling, min dator, till familjen förstörd.
Perfekt timing också, micron brann upp häromdagen, mobilen fungerat knappt och bildröret i TVn håller på att ge sig.
Som sagt, det är som att min kropp stöter ifrån sig all typ av teknik.
Tur att man skiter sedlar med tresiffriga belopp på, annars hade jag vart i en knepig situation.

Oj, så skönt det var att blogga!

Vad är mer nytt, jo ser ni, för första gången på lite drygt 7år ska jag vara nykter i en hel månad.
Det låter patetiskt, men för mig är det ganska stort, och ganska på tiden.
Från 1maj till 1juni lever jag vitt.
Detta är något jag vart väldigt stolt över då jag klarat av
personalfest, pustervik, henriksberg och nef helt nykter.
Jag stod i lördags och andades in doften av öl indrängt i henriksbergs heltäckningsmatta och det vattnades i munnen på mig. Äckligt kan tyckas, men det är ingenting efter man suttit brevid en alkis på vagnen och blivit ölsugen.
Därav nykterhetslöftet.
Ni vet när man vart ute och druckit en massa så drömmer man ju ofta på morgonen om vattenfall och regn och att man badar, sen vaknar man och märker att ens mun förvandlats till en öken.
Så drömmer jag nu, fast om öl. Munnen är aldrig öken,
men min vänstra hand har börjat bli lite skakig.
Snart är det juni.

skrapsår, brasor och spy.

Min dag:

09:00 - Kommer hem.
09:02 - Spyr. (Öl som fortfarande har kolsyra kvar, om någon undrade)
09:06 - Ger mig själv tio minuter att hämta andan innan jag ska till jobbet.
09:25 - Ligger fortfarande på toagolvet, nyspydd och luktandes gammal brasa.
09:30 - Ska byta tights och upptäcker blodiga skrapsår på mina knän.
09:32 - Kommer ihåg vart skrapsåren kommer ifrån.
09:35 - Klunkar en liter apelsinjuice.
09:40 - Mår illa i hissen.
09:42 - Ångrar apelsinjuicen.
09:45 - Spyr upp apelsinjuicen utanför porten.
09:46 - Springer så ingen granne ska se mig.
10:00 - Nere på hållplatsen, skakig, solrädd och skamsen.
10:35 - Frölunda torg.
10:40 - Går förbi da mario, känner mig helt plötslig inte så vidrig längre.
10:41 - A-lagare frågar "vart ska den vackra damen?"
10:42 - Yngre A-lagare (dvs. jag) säger, "till jobbet!" 
10:43 - Känner mig nöjd med mig själv.
10:45 - Öppnar butiken.
10:50 - Spyr en sista gång.
16:30 - Har jobbat klart.
17:15 - Hemma.
17:30 - Pizzerian. Bolognesa med feferonis och extra sås. 
17:31 - Killen som jag frågade om han är modell jobbar, han säger "Du gillar pizza va."
17:32 - Jag ler och försöker komma på ett effektivt sätt ett sjunka genom jorden.
17:45 - Hemma.
17:50 - Bestämmer mig för att äta pizzan sådär dubbelvikt som jag ser att många gör.
17:56 - Gillar det inte.
17:57 - Tycker att det där med dubbelvikt pizza förstör hela nöjet.
18:00 - Dricker fanta.
18:05 - Sover
19:10 - Bloggar.
19:11 - Luktar fortfarande gammal brasa.

Sen blir det förmodligen precis samma rutin imorgon för jag ska se high hats och vi vet ju alla vad som händer när borås är i stan. Skit. Hej!



Städning, pengar och öl.


När jag städar blir jag belönad, det är härligt!
Varje gång jag storstädar så hittar jag pengar, och inte typ en krona här en tia där utan pengar i papper med ett tresiffrigt belopp på. Nu är jag uppe i 1300kr.
Ni förstår, sedan jag började jobba som 16åring så har jag gömt undan pengar när jag haft det gott ställt. Med det menas att jag tar ett par hundra, 
oftast en femhundring och gömmer den någonstans hemma. 
Splittrad som jag är så glöms den där lappen bort efter en tid och vid nästa löning gömmer jag en ny.

När jag är riktigt riktigt pank så går jag på skattjakt här hemma i hopp om att hitta dom, utan att hitta ett öre, men när man städar så dyker dom upp, Som en belöning. 
Jag är bra smart alltså! 

Nu ska jag unna mig lite öl!
Hej!

Jäsning, rosa och elefanter.

Egentligen gillar jag inte alls att blogga med såhär få dagars mellanrum.
Då känns det som man lite raderar sitt föregående inlägg för snabbt om ni förstår.
Jag vill ju att inlägget ska ligga där och jäsa ett tag, så det sätter sig och gör folk lite irriterade över att jag bloggar ungefär gång i månaden och då blir det ett sånt där långt som ingen ändå orkar läsa klart först, MEN nu kommer det fiffiga, när man låter det jäsa där, så ger folk sig fan på att krysta sig genom det och vipps, jag vann.
Nu verkar jag ha brutit det mönstret men inte för alltid, bara medan jag känner mig inspirerad.

Jag tittar ju mycket på reality serier, totalt meningslöst och inte ett dugg givande, precis som TV ska vara tycker jag.
Men just nu är det torka, de flesta serier går ju på hösthalvåret. Sååh, i brist på töntiga serier har jag tagit en liten tripp tillbaka i tiden. Det började med att jag försökte komma ihåg vad en film hette som min video tuggade upp för lite drygt 16 år sedan. CandyCandy, det var någon slags manga variant som jag fick i julklapp tillsammans med en Sandybell film, vilket också är någon typ av manga. 
Efter att ha suttit och klurat på detta blev jag himla sugen på att se dom där filmerna igen, jag vill säga att jag sökte över land och rike men egentligen använde jag bara google och tittade på dem.
Nu var jag 6år igen och väldigt sugen på lite Lady lovely locks som följdes av Krambjörnarna, Skogsfamiljerna och  My Little Pony. Åh! Vad jag älskar My Little Pony. Har nu tittat på alla filmer och avsnitt jag kunde hitta och känner mig betydligt mer rosa än vanligt. Skulle nästan vilja säga att jag känner mig optimistisk, iallafall så mycket det går för en pessimist.
När jag inte kunde hitta fler My Little Pony avsnitt så gick jag igång för att hitta en gammal Barbie film från 1987. Bra år det där!
Google fixade biffen igen och Barbie and The rockers har just svarat på många av mina livsfrågor. Jag kommer ihåg första gången jag såg den,
Barbie som rockstjärna á lá 80tal och jag hade aldrig sett något så coolt i mitt liv innan. Det förklarar på en del dammiga historier. 
Nu vill jag se serier igen, alla former som inte är tecknat tack!
Svenska reality serier är iofs väldigt pinsamma och uppenbara, dom tittar jag inte på.
Den rätte för rosing, behöver jag ens säga något..
Färgan för guds skull! Vem bryr sig? Sjunk båt! SJUUNK!!
Lets dance, löpsedlar som förklarar att folk skadar sig, kolappsar och blir kära. KLAR DOM GÖR! I ren tristess!
Bonde söker fru, klart en Bonde söker en fru!? Skulle det vara något att titta på. Väntar på uppföljaren "Fru söker bonde" önskemålet är att det verkligen ska vara någons fru som söker bonde vid sidan av. Då kommer jag titta!
Det var andra kotletter i pannan när BigBrother fortfarande fanns, under Alsings tid, härliga Adam!
Mycket referenser till olika typer av mat idag, jäsning, biffar, kotletter.. kanske är hungrig?

Idag åkte jag ända till Angered, jag orkade inte gå av vagnen efter jobbet, det var så avslappnande att bara sitta där med musik i öronen och sol i ansiktet.. Tittandes ut genom fönstret. Väl i Angered blev min musik överröstad av en Elefant! Eller... jag var helt säker på att det var en elefant, men tydligen låter spårvagnarna så när dom bromsar. Vi har väl alla hört AyOs gamla dänga Betongdjungelboken, 
jag börjar förstå...
Storstadsdjungel indeed!

Hej!

RadioTjänst, datorer och stress.

Jag lovade ju att berätta om det härliga besöket jag fick från RadioTjänst härom dagen.
Dom är fina, bra koll på sina grejer har dom med.

Hela historien börjar när jag flyttade in här för mer än två år sen och bestämde mig för att det vore smart att betala min Tv licens, skulle kanske skippat det såhär i efterhand men man är ju bara människa och ibland vill ju till och med en surpuppa som jag göra "det rätta".
Så jag anmälde mig men efter första betalningen började jag helt plötsligt få två räkningar varje gång den kom, med olika OCR nummer.
Detta skapade ju total förvirring vilket jag praktiskt löste genom att bara betala en av dom.
Det finns ju faktiskt bara plats för ett hushåll i den här lilla lyan.
Men sen började påminnelser dundra ner i brevlådan, följt av inkassokrav.
Inget skrämmer mig som inkassokravet på dörrmattan när man kommer hem efter en arbetsdag.
Så jag ringde till RadioTjänst och försökte förklara att det har skett ett litet missförstånd (slarv från deras sida) och att jag faktiskt alltid betalar min räkning. Kvinnan i växeln sa att hon gjorde en "notering" på detta i datorn vad nu det betyder, och att jag tyvärr ändå var tvungen att betala avgiften till inkasso. Jag orkar ju inte alltid bråka så jag lät det gå förbi även om det är orimligt av mig att betala på grund av deras slarv. 
Tre månader passerar och visst fan kommer det två räkningar igen.
Tröttsamt tycker jag och skiter i det, för hon har ju ändå gjort en "notering i sin dator".
Den noteringen gjorde uppenbarligen inte mycket för världen eftersom jag åter igen får ett inkassokrav.
Jag ringer och RadioTjänst beklagar sig över sitt misstag och "ska genast rätta till det!"
Äntligen!
Lite drygt 5 månader passerar och vid halv tio på kvällen plingar det på min dörr.
Till historien hör att när någon knackar eller plingar på min dörr och jag inte väntar besök så stänger jag av allt ljus i lägenheten och sitter helt still så personen på utsidan inte ska märka att jag är hemma. 
Löjligt måhända men främlingar vid min dörr skrämmer mig.
Efter att ha slutfört min vanliga rutin då jag sitter i totalt mörker utan att andas tills jag hör att personen på utsidan går så sätter jag på Tvn igen och återgår till mitt liv av nonsens och realityserier.
Men så plingar det igen! Jag smyyyger fram till dörren och ser en man stå på utsidan, öppnar försiktigt dörren och..
"HEJ SANDRA!! JAG KOMMER FRÅN RADIOTJÄNST OCH SKULLE VILJA STÄLLA NÅGRA FRÅGOR TILL DIG!"
Varför måste dom prata så högt och vara så exalterade. Det gör mig arg..
Han tittar in i min lägenhet och säger därefter, jag ser att du har tv här! Det kanske är dags att börja betala Tv licens?
Jag förklarar att under det två åren jag bott här så har jag faktiskt alltid betalt.
Han nickar och ler som att han vet det jag säger är lögn, ger mig en broschyr och säger åt mig att fylla i den annars kan man bli polisanmäld och återbetalsskyldig.

Jag blir så himla trött på att ingen har någon koll på någonting alls längre.
Först skickar dom två räkningar  i ett och ett halvt år sen finns jag tydligen inte ens med i systemet alls.
Vart går de 500 kronorna jag betalar in vart tredje månad undrar jag då?
Jag ringde givetvis till dom efter detta och åter igen, "Vi är hemskt ledsna, det har skett något missförstånd här och vi ser i vår dator att du betalat så det ska inte vara några problem alls."

Jag vet inte många av mina vänner som faktiskt betalar sin TV licens och dom får inga hembesök med hot om polisanmälan. Vill inte vara den som är den men det kanske vore något att faktiskt besöka de som inte betalar och få dem att börja än att gå till oss som redan betalar.
Och vem fan går runt och plingar på folks dörrar för att kolla tvapperater klockan halv tio på en vardag?!
Rude! om ni frågar mig. Visst är man en nattuggla men det vet ju faktiskt inte dom.
Just nu verkar det som att mitt liv skulle vara lite mindre stressfyllt om jag inte betalade för mig.

Gnäll, listor och arbetsmoral.

Jaa, när man inte sover blir man lite gnällig och aningen schizofren.
Sist jag sov var natten mellan onsdag och torsdag. Nu vet jag inte riktigt vilken dag det är eller hur många timmar jag vart 
vaken, det jag vet är att om en timma ska jag stå i duschen och efter det börja gör mig redo för att åka till jobbet.
Minst sagt frustrerande men desto mer irriterande.
Därför gör jag en lista, jag gillar listor.. Man skulle nog till och med kunna säga att jag älskar listor.
Denna listan blir nog den första iallafall i den här bloggen och den kallar jag för;

Saker som irriterar mig:

1. - Att jag skrev ett långt väldigt fyndigt inlägg om min helg i 
stockholm som jag nu upptäckte aldrig har laddats upp.
2. - Att jag tydligen inte följer min egen blogg tillräckligt väl.
3. - Att hotmail raderade mitt konto utan förvarning.
4. - Att jag var tvungen att skicka hotmail till hotmail för att 
kunna få hjälp med mitt problem.
5. - Att jag har varit skamset pank sen den 30 mars, dvs. fem dagar efter löning.
6. - Att jag som resultat till mitt ansvarslösa slösande har 
lånat påhittade summor av mina vänner.
7. - Att en person kontaktar mig i detta sköra tillstånd och 
provocerar mig enbart för att lätta på sitt egna tråkiga livstillstånd.
8. - Att när jag frågar vad personen pysslar med får svaret "du suger. . ."
9.-  Att jag inte fått bytt min lägenhet än.

Oså till vardagssakerna som stör mig sååå..

10. - Barn jag inte känner.
11. - Folk som klagar mer än mig.
12. - Gina tricot som nu även kopierar BIKBOK och JC.
13. - I Göteborg förstår ingen rulltrappsregeln.
14. - Långsamma människor, gamla faller under samma kategori.
15. - Kunder som BARA vill handla reavaror.
16. - Äta banan på spårvagnen.
17. - Köpa sallad på Mc Donalds.
18. - Löparskor till vardags.
19. - Knastrande musik från mobiltelefon.
20. - Snyt dig inte i mitt öra, tack!
21. - När man väljer att uppdatera sin status på facebook varje gång dom byter aktivitet, alternativt skriver en hel novell om vad man gjort under dagen. VEM BRYR SIG?
22. - Borrar, dammsugare, motorcyklar, lövblåsare, gräsklippare, hamrande, slipande, sågmaskin. Under denna kategori faller även dagisbarn på gården och fiskmåsar.

Okej nu har jag gnällt och gnällt och gnällt!
Det roliga är att jag skulle kunna sitta och göra en lista i all oändlighet men nu blev det bara saker som hänt de senaste dagarna.
Man vill ju ändå försöka vara lite rättvis mot världen vi lever i som presenterat mig för så mycket härligheter med?
Jag tänker säga redan nu att mestadels av detta är för att jag är väldigt sömnberövad och lider av en kronisk sjukdom jag vill kalla "måsteklagamåstegnälla".
I nästa inlägg ska ni för höra om ett väldigt trevligt besök jag hade från Radiotjänst tidigare idag, om det är någon som uppskattar besök från främmande människor så är det jag, speciellt jehovas!
Dags att börja ta sig samman. Det se ut att bli sol idag igen, synd att man missar det.
Puss Hej!


Solsken, bloggar och barn.

Det är otroligt och fantastiskt hur många gånger David Fransson uppdaterar sin blogg på en dag.
Jag går in och tittar till den morgon och kväll och blir lika förvånad varje gång, det där inlägget jag såg på morgonen finns ibland inte ens kvar för att han hunnit med så mycket. Om ändå jag kunde vara så hängiven till min blogg. OM ändå!
Kanske hade jag haft motivationen om jag också levde som en rockstjärna....

Idag vart en helt fantastiskt dag, 
nu tror ni att jag glömt "har det" i föregående mening. Läs igen!
Solen sken och det var kallt som attan men brillorna invigdes och sommar skinnjackan dammades av. Kommer förmodligen vara sjuk imorn men det var det värt.
Känner mig lite rosig om kinderna faktiskt, pustervikstrappan brukar resultera i det när solen skiner.

Har egentligen inga roliga storys att dela med mig av alls idag mer än en sån där härlig barnkonversation som jag hörde på vagnen häromdagen, två mammor och deras söner sitter i ett fyrasäte på vagnen.

Unge 1: Min mormor bor i lägenhet.
Unge 2: (mest tittar på Unge 1)
Unge 1: Det luktar äckligt där.
Unge 2: Min mormor bor i en rondell.
Unge 1: (nickar och tittar på Unge 2)
Mamma: Nämen "Unge 2" mormor bor väl ändå inte i en rondell?
Unge 2: (Tittar väldigt argt på sin mamma)
Mamma: Hon bor ju i ett radhus! Med morfar!
Unge 2: Vilken morfar!?!!

Jag var tvungen att låtsas att jag pratade i telefon för jag skrattade så mycket.
Barn är härliga ibland.

Idoler, sorg och orättvisa.

Hur kan något som hände för så länge sedan fortfarande svida för så många människor..
Ska göra mitt bästa för att inte förpesta den här bloggen med sorg som jag gjorde med min förra men idag är en sån där dag, inatt är en sån där natt.
Jag hittade hennes dotters blogg och mitt hjärta höll på att brista.
Det är inte rättvist, hon kommer vara förföljd av den dagen hela sitt liv.
Jag tänker på den dagen varje dag av mitt liv, jag gör mitt bästa för att komma ihåg allt som hon hade att erbjuda världen men ju mer tid som passerar desto svårare blir det att komma ihåg de små sakerna..
Som hur hon luktade eller hur hennes röst lät, hur hon lät när hon skrattade eller hennes ansiktsuttryck.
Jag vill ju inte glömma de små sakerna, jag vill ju att hon ska vara med mig för alltid.
Lite då och då sätter det sig någon vid mig på vagnen som har hennes parfym och varje gång har jag hanterat det likadant.
Jag tar några djupa andetag och försöker njuta av doften som för mig påminner så mycket om henne, sen kommer jag ihåg att det inte är hon. Att det är någon annan och att jag aldrig kommer se henne igen och då måste jag stiga av.
Fortsätta med min dag och svälja den där klumpen i halsen.
Det är så förskräckligt sorgligt, inte bara för att jag älskade henne så men för att jag sett henne som superkvinnan hela mitt liv, supermamma, supervän, supermänniska helt enkelt. I lågstadiet skulle vi skriva en uppsats om våra idoler, och medan de andra barnen skrev om ace of base och maria carey så skrev jag om henne.
Hon var så full av liv, full av glädje, full av styrka och jävlar anamma, det får mig att undra...
Om hon inte klarade sig, vem gör det då?

Det blir nog ingen sömn för mig idag, nu är jag arg.
Arg inte så mycket för min egen del, men arg för hennes del.
I vilket universum är det naturens lag att fem barn blir utan mamma?
Arg räcker inte till.

Marika, du är fortfarande min idol, det är din röst jag hör när jag känner mig osäker och jag önskar att jag hade dig nu när jag är vuxen för problemen blir större och besluten svårare.
Vi ses i nangiala.


Paris, London eller Berlin?

Det är svårt att känna tillhörighet när man är så ensam.
Att flytta verkar som en bättre och bättre idé..


FFF, jossi och rusiak.

Ännu en fantastisk helg är förbi.
Köpte fyra skivor, har med mig en hem.
Varför kan jag inte lära mig att man inte ska köpa merch när man är på konserten.
Sååh, helgens bravader.
I fredags var det Pistol Mob release och babian spelning på pustervik.
Väldigt rolig kväll, vaknade upp med kläderna fortfarande på och svart klet från ett babian klistermärke i hela ansiktet.
Attraktiv minst sagt. 

Sen blev det lördag och josefin den fina var här. Vilket alltid är ett sant nöje!
Det blev lite förfest hos nanna, det hade utlovats spel men jag tror jag kom försent, sen gick vi i samlad trupp till oceanen för att titta på Five Finger Forheads första (officiella) spelning!
Tjejerna var fantastiska, jag var så stolt att jag inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen.
Ville bara skrika "DET DÄR ÄR MINA VÄNNER!!" men det hade nog vart lite märkligt.
Skrollan var fenomenal bakom trummorna och vilken pipa Anna har. 
Fångade emmas plektrum som ett riktigt fan och stoppade det i BHn, det är så groupies gör va?
Hur som helst, spelningen var en av de bästa jag någonsin sett, längtar tills man kan få hem en liten skiva!
På ocenanen bjöds det även på billig öl och långa toalettköer samt The movements release och Graveyard.
Efter det sprang jag bor till henriksberg för att titta på Industri royal, det var också helt grymt!
Mycket dans, trevligt sällskap i form av en amanda och en julia och ännu mer alkohol.
Sen gick jag och hämtade Josefin på oceanen som vart i tårar helt förkrossad över att någon stulit hennes fina jacka..
Vi dämpade smärtan med mer öl på efterfest i bandets replokal.
Sen natt blev tidig morgon och idag har jag ätit pizza.

Jag är säkert sist av alla med detta, men Adiam Dymott! Vilken grej!
När ja går här hemma med tvn på hör jag ofta en låt  på mtv som ja varje gång tror är thomas rusiak, jag springer nästan bort och ser att det är en ascool tjej och tänker att jag måste komma ihåg det där namnet så ja kan kolla upp det vid ett senare tillfälle. vilket jag aldrig gjort. 
Hur som helst, kom precis ihåg det och googlade för kung och fosterland för att upptäcka att rusiak faktiskt är med och sjunger i låten. Han blir bara bättre med åren den karln. Inte bara har han hållt stadigt i titeln som sveriges snyggaste man sen jag var i yngre tonåren han gör även grym musik och har alltid gjort. Så!
Coldplay och Jay Z på mtv nu. Lysande kombination! 

Jag inser att detta inlägget till större del var en helt meningslös beskrivning av min helg och ingen bryr sig.
MEN jag har haft så himla roligt att jag var tvungen att dela med mig!

Detta är min goda vän anna, hon är lysande.


Fest, jeans och potatis.

Måndag igen. Vilken helg!
Det var väldigt längesen jag hade en så här bra helg!
Minst sagt luddig, lite sömn, mycket dans.
Efter sig lämnade den en del blåmärken, en vriden dygnsrytm och bilder jag hoppas ingen lägger upp på facebook.
Haha.
Men det fick absolut vara värt det, söndagen var hård dock.
Tror jag gick 50 timmar utan sömn.
I fredags var det kontiki invigning sen storan sen märklig efterfest till 9 på morgonen.
Lördagen bestod av jobb sen jobb på Henkan, sen Punky Reggae på pustervik efter det drog vi till en fest i ett hus på ett berg.
När klockan var halv sju åkte jag hem, sminkade av mig, sminkade på mig, åkte till jobbet och var förmodligen inte ens helt nykter när jag jag steg av vagnen.
Men pigg och allert var jag, och gjorde ett jävla bra jobb dessutom! 
Reservenergin är den bästa sortens energi. 
Kalla mig festen, igen. För nån sommar sen sa jag det.
"Jag är festen, festen är jag!"
Man blir smart av alkohol. Det är ett faktum.

I fredags köpte jag nya jeans för första gången på typ två år.
Jag hatade varje sekund av det,
Besvärligt svettigt ångestladdat.
Inte direkt en confident booster! 
Hur som helst, jag går in på weekday och säger hej jag vill ha jeans.
En kille springer iväg och kommer tillbaka med storlek 29.
Åhh, fint av dig att tro att jag har storlek 29 säger jag.
Han svarar med "Nämen vadå? Deom här kommer funka! Bara prova dom!"
Jag vill egentligen inte alls utsätta mig för besväret av att försöka få på mig dom, men för att bevisa för butiksbiträdet att det inte finns en chans i världen att jeansen passar hoppar jag in i dom, eller hoppa i och hoppa i.. 
Fick upp dem till knäna, sen var det kört.
Efter många om och men litar killen på mig och hämtar min riktiga storlek, 33.
Får ta ett pa djupa andetag men får tillslut knäppt dom och kommer ur provrummet med en väldigt besvärad, besviken och lipig min.
Kilen utbrister "Det där var ju inte så farligt!"
Jag svarar, att jo det är fruktansvärt och att jag hatar att prova jeans varpå han säger. "Du kan ju alltid ha en klänning över den!"
Du kan ju alltid ha en klänning över DEN? 
Är det där "DEN" han pratar om min rumpa?
Som om DEN, det, it, vore ett odjur! 
Nu kände jag mig verkligen snärt och snygg som ni säkert förstår!
Köpte dom iallafall, motvilligt och surigt.
Hade nästan sönder visakortet när ja drog det efter all stress.
Så nu har jag nya jeans, dom är fina men varje gång jag har på mig dom hör jag en herr stämma säga;
"Du kan ju alltid ha en klänning över den!"
Jag känner mig som en rumpa med ben och armar.
Kalla mig Miss potatohead. Om jag var Dj skulle det vara mitt artistnamn.



Tidigare inlägg
RSS 2.0