sannerligen sandra.

Som många vet har jag inte mycket överseende när när det kommer till västtrafik.
Jag orkar liksom inte.

För en tid sen fick jag jobb, jag kan nu säga att jag jobbar, vilket är skönt då andra sätt att säga att man är arbetslös blev färre. Det började med arbetssökande, vilket iallafall låter som att man anstränger sig för att hitta arbete, det gick sedan över till ett enkelt jag är arbetslös, vilket betyder att man nu har blivit aningen förbittrad över sin situation. Efter det kom skämten, mellan två jobb, funderar på att börja plugga, vinterlov som blev sommarlov, livsnjutare, festare på heltid, mingelansvarig.. Ja ni fattar. Allt för att slippa säga, "inget, jag gör inget alls" Sanningen låter så skarp..

Hur som helst, har fått jobb på frölunda torg, ett ställa jag inte spenderat så mycket tid, men jag visste ju att 7an går hela vägen från mig till fröunda.. Bekvämt tänkte jag, men icke..
Upptäckte ju att det byggs om, ni vet, göteborg är ju inte göteborg om trafiknätet fungerar..
Aja, inga problem tänkte jag, extrabuss från marklandsgatan fungerar det också.
Man har ju blivit ganska van vid att vagnarna för det mesta inte går när dom ska och där dom ska.
21 år i den här staden har gjort mig ganska flexibel, iallafall i teorin..

Efter en vecka eller två står jag på marklandsgatan och väntar på den härliga extrabussen.
Väntar, väntar lite till, och lite till.. Kan ju tillägga hur mycket jag hatar att vänta, mycket!
Det kommer ingen buss så jag ringer till jobbet och hör från min kollega att bussarna nu går från en annan hållplats och att man kan ta vagnen nästan hela vägen.
Jag är redan sen så jag hoppar på en vagn och sitter rosenrasande hela vägen till vagnen stannar och chaffören ropar ut i högtalarna att vi nu nått ändstationen och att extrabussar mot frölunda torg kan hittas här.
Fortfarande rasande stampar jag av vagnen och upptäcker att hållplatsen heter "positivgatan"
Mitt liv i ett nötskal. Hittar en en långhårig kille med "trafik info" skrivet på en mycket moderiktig neongul väst och frågar efter busshållplatsen.
För det första är killen från typ värmland och tycker säker att bara synen av en spårvagn osar storstad, för det andra stammar han och för det tredje har han snus på tänderna.
Jag tänker, va kan den här killen egentligen hjälpa mig med?
Han kunde inte hjälpa mig alls, förstod knappt ett ord av vad han sa.
Västtrafik kanske borde fundera på att låta göteborgarna sköta vägbeskrivningarna i göteborg.
Eller åtminstonne en person som bott här mer än en vecka.
Jag avslutar samtalet med att säga att det kanske vore en smart ide att sätta upp en skylt på marklandsgatan som förklarar att bussarna nu går från positivgatan istället.. så man inte blir negativ..
Killen öhhar och ehmar i en stund och säger sen, men det står i spårvagnskuren..
Nu kokar jag så jag bara går därifrån och mumlar för mig själv..
Vem faaaaaan står och väntar på extrabussen vid spårvagnshållplatsen?
VEM???!!!

Okej så jag kanske blir onödigt arg över småsaker.
Men det är en del av min charm, det enda jag vill veta är varför jag betalar 300kr för ett måndadskort varje månad när jag aldrig kommer dit jag ska när jag ska vara där.
Och där är jag motsatsen till en tidsoptimist. jag tror att allt tar unifär en halvtimme mer än vad det gör.
Nu undrar jag också om inte rainbow byggdes av västtrafik, eller GL som det hetta förr.
Det hade vart passande för lisebergs lösning på rainbow olyckan var att smälla upp lite bänkar och en två meter hög dalahäst istället som kompensation..
Det låter som om liseberg och västtrafik kanske gick i samma problemlösarkurs.